"Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen..."

Oj, vad det var länge sedan sist!!
Mars månad har för vår del bara försvunnit i ett töcken av sjukdomar...
Vattkoppor, mera vattkoppor, feber, förkylningar och uppe på det magsjuka.
Känns skönt att lägga mars till handlingen och med nya FRISKA tag gå in i april.
Morgondagen ska ägnas åt lite påskande samt en hel del packande. På fredag drar vi till fjällen för en veckas semester, ska bli så skönt bara vi nu kan få vara friska. Jag sätter mitt hopp till en gammal slagdänga jag är uppväxt med; "Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen..."

Förlåt?!

Jag vet inte hur du gör när du skalar potatis men jag gör det i alla fall väldigt fint, om man nu ska tro mellansessan...
Efter en natts usel sömn är inte tålamodet på topp och det blir inte bättre av att mellansessan vaknat på fel sida och bestämt sig för att göra tvärtemot hela dagen! Innan vi ens hunnit iväg med stora sessan till skolan hade hon fått 2 rejäla bryt på felaktiga sockar, skor, systrar mm. Slutade med att hon stod innanför ytterdörren och skrek: PAAAPPAAAAA, jag vill ha min PAAAPPAAAA!!!! så hela kvarteret hörde.
Jag efter en sådan morgon blev förmiddagen en prövning med konflikter kring det mesta.
Slutligen fick mamman nog och i stort sett bad det lilla livet flyga och fara... (åh, vad man känner sig lyckad som förälder!)
5 djupa andetag och sedan dags att laga lunch. Står vid diskbänken och skalar potatis när en smygen mellansessa tassar fram och säger; "Vad väldigt fint du skalar potatisen, mamma!" med sin allra lenaste röst. Ska man tolka det som ett litet förlåt tro?

Söndagskväll och ännu en vecka med vattkoppor i antågande.
Lillsessans första koppor kom exakt 14 dagar efter storasysters och har förökat sig ganska flitigt under helgen. Värst, och flest, i det område där blöjan sitter - jag lider med henne! Än så länge verkar hon rätt opåverkad, smilar upp sig för fullt och njuter av lite extra uppmärksamhet, hoppas det fortsätter så!!
Nehej, nu vaknar hon och vill ha sin mamma, eller rättare sagt mammans bröst! Med koppor i munnen är intresset för fast föda lika med noll. Återkommer...

Carpe Diem

Efter en dryg vecka med vattkoppor vaknade vi till ännu en underbar vinterdag.

Telefonen ringer, mellansessans kompis E;

-Ska vi leka?

-Ja, men jag har prickar ju.

-Jag har redan haft det så vi kan leka och förrresten har jag och mamma bakat bullar som ni kan komma hit och äta.

Vem kan motstå ett sådant erbjudande? Inte vi!!

På med utekläder och iväg till kompisen som bor på en gård strax utanför stan, en riktig idyll om ni frågar mig.

Framme möts vi av picknickkorg och två sparkar - det nalkas utflykt!!

Efter en bits sparkande/promenerande satte vi oss i en solig snödriva och njöt av sol, kaffe, nybakta bullar och goa vänner! Vilken lycka!

I väntan på våren

Denna vecka har vi ägnat åt vattkoppor!!
Mellansessan vaknade prickig och febrig förra lördagen. Så här har inte hänt så mycket under veckan förutom prickar som förökat sig helt ohämmat i en väldans fart.

Idag vaknade vi alla till strålande sol och en fantastisk vinterdag.
Energin strömmade in genom fönstrena och suget efter aktivitet var stort efter veckan som gått.
Mellansessans koppor har torkat och börjat lossna så uteaktivitet funkade bra.
Full fart efter frukost; packa matsäck, varma tröjor, extra vantar mm.
Mannen klöv ved, packade bilen med skidor, stavar, pulka, ryggsäckar och prinsessor x 3och sedan bar det iväg.
Längdskidtur på Komosse, korvgrillning, solen som värmer (!!) ansiktet och glada, förhållandevis friska barn - det är livet!

Mor och lillsessa på skidtur!