Drömmar om sommar

Så var det vardag igen efter en lång, härlig helg.

Nedanför garaget står 5 nysådda pallkragar som förhoppningsvis ska göra oss självförsörjande av morötter, potatis, lök, ärtor och spenat i sommar. Mannen har gjort ett hästjobb för att få ordning på kragarna samt marken runt om och när han väl var färdig var det min tur... och jag hade verkligen turen att få göra det riktigt roliga; välja och köpa frö, planera och slutligen så. Nu hoppas vi på väderomslag och att allt tar sig! Jag återkommer med bilder och detaljer om vägen fram till en, förhoppningsvis, riklig skörd.

Altanen återinvigdes i lördags kväll, under eftermiddagen steg plötsligt temperaturen upp emot 19 grader vilket ledde till ett improviserat knytkalas med våra goa kompisar längre ner på gatan. Efter god mat, ett par glas vin och kaffe anslöt även grannarna och vi satt under filtar bland levande ljus till långt in på småtimmarna (infravärmen fick jobba lite också). Åååh, vad vi hoppas på många sådana kvällar i sommar!!! Tyvärr hade temperaturen sjunkit drygt 10 grader till dagen efter så vi får fortsätta drömma om sommar ett tag till...

PAUS...

...från vardagen tog vi i helgen, jag och mannen.
Vi bytte 3 prinsessor mot en husbil; alltså svärmor och svärfars - de fick ta hand om barnen!!
Vi styrde mot havet och Varberg, ett ovanligt grått, regningt och blåsigt sådant, men, men. Det var tyst, vi kunde prata till punkt, SOVA ostört på natten. Vi hann till och med tröttna på att bara sitta och göra ingenting... fick bli en sväng på stan, lite fika, restaurangbesök, första (fantastiskt goda och iskalla) ölen på puben sedan oktober 2008! Ja så länge sedan var det, graviditet och amning tar sin tid! Det var en riktigt härlig helg men oj vad man saknar de små liven efter bara något dygn.
Batterierna är laddade, snart är det långhelg och trädgården ska allt få sig en omgång. Ett par nya pallkragar ska på plats och frön, lökar och ev potatis ska i jorden, hoppas på bättre väder denna helg!

Om jag skrev att det var länge sedan sist i förra inlägget vet jag inte vad jag ska skriva denna gång. Det var verkligen en evighet sedan jag skrev sist.

En kort uppdatering av vad som hänt här sedan sist;

Fjällsemestern var toppen, verkligen semester. Alla var friska, vi var ute mycket, åt gott, somnade tidigt och var verkligen utvilade när vi kom hem. När de stora sessorna sammanfattade veckan var allt bra men det klart bästa var att vi åt godis precis varje dag!!! Tur att det bara är påsk en gång om året och att de små sessorna är så lydiga (!?) och bara äter lördagsgodis resten av året.

När vi kom hem från fjällen var våren i antågande och vi har njutit av varje dag. Lillsessan har börjat utforska trädgården krypandes i galonbyxor. Tyvärr, till mammans stora förtret, tror hon att det är nödvändigt att smaka på allt också, inklusive jord, sand, småsten och gamla vissna växter.

Förra helgen tillbringade mannen i Dublin. Han kom iväg till sist mellan alla askmoln, som tur var. Jag och goa kompisen Linda hade ju bjudit hit 18 tjejer på en riktigt härlig TJEJFEST! Gott med ett par glas vin efter graviditet och amning. Hellyckad kväll och så härligt att ha huset fullt med underbara vänner. Somnade sent men fick sova 6 timmar utan ett enda avbrott, vaknade som en ny människa till en härlig söndag, solig, varm, full med vitsippor, fika med familj och släkt på altanen, en och annan paket - helt enkelt en perfekt 35-årsdag!
(Saknade mannen så klart men han får väl fira mig en annan dag - hoppas jag!!)

"Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen..."

Oj, vad det var länge sedan sist!!
Mars månad har för vår del bara försvunnit i ett töcken av sjukdomar...
Vattkoppor, mera vattkoppor, feber, förkylningar och uppe på det magsjuka.
Känns skönt att lägga mars till handlingen och med nya FRISKA tag gå in i april.
Morgondagen ska ägnas åt lite påskande samt en hel del packande. På fredag drar vi till fjällen för en veckas semester, ska bli så skönt bara vi nu kan få vara friska. Jag sätter mitt hopp till en gammal slagdänga jag är uppväxt med; "Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen..."

Förlåt?!

Jag vet inte hur du gör när du skalar potatis men jag gör det i alla fall väldigt fint, om man nu ska tro mellansessan...
Efter en natts usel sömn är inte tålamodet på topp och det blir inte bättre av att mellansessan vaknat på fel sida och bestämt sig för att göra tvärtemot hela dagen! Innan vi ens hunnit iväg med stora sessan till skolan hade hon fått 2 rejäla bryt på felaktiga sockar, skor, systrar mm. Slutade med att hon stod innanför ytterdörren och skrek: PAAAPPAAAAA, jag vill ha min PAAAPPAAAA!!!! så hela kvarteret hörde.
Jag efter en sådan morgon blev förmiddagen en prövning med konflikter kring det mesta.
Slutligen fick mamman nog och i stort sett bad det lilla livet flyga och fara... (åh, vad man känner sig lyckad som förälder!)
5 djupa andetag och sedan dags att laga lunch. Står vid diskbänken och skalar potatis när en smygen mellansessa tassar fram och säger; "Vad väldigt fint du skalar potatisen, mamma!" med sin allra lenaste röst. Ska man tolka det som ett litet förlåt tro?

Söndagskväll och ännu en vecka med vattkoppor i antågande.
Lillsessans första koppor kom exakt 14 dagar efter storasysters och har förökat sig ganska flitigt under helgen. Värst, och flest, i det område där blöjan sitter - jag lider med henne! Än så länge verkar hon rätt opåverkad, smilar upp sig för fullt och njuter av lite extra uppmärksamhet, hoppas det fortsätter så!!
Nehej, nu vaknar hon och vill ha sin mamma, eller rättare sagt mammans bröst! Med koppor i munnen är intresset för fast föda lika med noll. Återkommer...

Carpe Diem

Efter en dryg vecka med vattkoppor vaknade vi till ännu en underbar vinterdag.

Telefonen ringer, mellansessans kompis E;

-Ska vi leka?

-Ja, men jag har prickar ju.

-Jag har redan haft det så vi kan leka och förrresten har jag och mamma bakat bullar som ni kan komma hit och äta.

Vem kan motstå ett sådant erbjudande? Inte vi!!

På med utekläder och iväg till kompisen som bor på en gård strax utanför stan, en riktig idyll om ni frågar mig.

Framme möts vi av picknickkorg och två sparkar - det nalkas utflykt!!

Efter en bits sparkande/promenerande satte vi oss i en solig snödriva och njöt av sol, kaffe, nybakta bullar och goa vänner! Vilken lycka!